En av Karin Boyes diktsamlinger. God å ha!
Din röst och dina steg faller mjuka som dagg på min arbetsdag.
Där jag sitter ar det vår i luften omkring mig av din levande värme.
Du blommer i min tanke, du blommer i mitt blod, och jag undrar bara,
att inte mina lyckliga händer slår ut i tunga rosor.
Nu slutar sig vardagens rymnd kring oss två, lik en len lätt dimma.
Är du rädd att bli fånge, är du rädd att drukna i det gråa?
Var inte rädd: i vardagens innersta, i allt livs hjärta,
brinner med stilla nynnande lågor en djup, hemmelig helg.